Gratis bilparkering? Så mycket kostar den i USA. Hos oss?

Jag råkade på en ny artikel idag på WorldChangings hemsida som minst sagt gav mig gåshud, trots att jag är inte så lättskrämd människa och van med dystra eller chockerande nyheter inom miljö och hållbarhetsvärlden. Som godtrogen (eller naiv?) människa som använder bil (egentligen min mans tjänstebil, en Prius) då och då, har jag för lite insyn i bilparkeringsfrågor från politik, stadsplanering till nyttjande av s.k. gratis parkeringar (eller parkeringstider). Därför denna långvariga gåshud... Det handlar alltså om gratis bilparkering och vad de egentligen kostar (exempel USA, men Sverige är inte särskilt efter, eller?) Min nyfikenhet för artikeln väcktes med dessa inledande ord: "When does a Prius have the same environmental impact as a Hummer? The 95 percent of the time it’s parked." Men det riktiga AHA-upplevelse kom när bl.a. följande beskrivs: "The free parking that Americans love isn’t really ‘free’ at all. A recent parking garage project in New Haven, Conn., for example, cost more than $30 million for almost 1,200 spaces – that’s more than $25,000 per space. If you were to finance it using a mortgage, the actual cost would be over $40,000 per space. This breaks down to roughly $135 a month, or $1,600 a year per space – not including externalities like the air pollution and congestion created by increased trips drawn by cheap parking. Even when garages and meters charge for parking, they rarely charge the real value of the parking space. (In Vauban, by contrast, drivers must purchase a parking space in the garages at $40,000 each.) All this amounts to a massive subsidy. Shoup calculates that in 2002 the total subsidy just for off-street parking was between $127 and $374 billion (for comparison, the budget for national defense that year was $349 billion). Who pays for this? Everyone. The cost of building all that parking is reflected in higher rents, more expensive shopping and dining, and higher costs of home-ownership. Those who don’t drive or own cars thus subsidize those who do. " Som sagt...artikeln rekommenderas (länk nedan). Har försökt sätta mig i ämnet lite genom att läsa tråden + kommentarerna om parkeringsproblematiken i Göteborg och Malmö, och är mer och mer övertygad att total skrotning av gratis parkering/parkeringstider/subventioner för miljöbilar, mm är lösningen. Hur smärtsamt detta nu är. Kanske exemplet Vauban-Freiberg (Tyskland) är en "mildare" lösning. Att göra om de flesta bilparkeringar till cykelparkeringar i innerstäder (för de miljoner som gratis parkeringar egentligen kostar kan kommunen faktiskt dela ut cykel till "bilfolk" som "plåster på såret"???) kanske lockar någon politiker? Stadsplanerare? För naivt? Mig lockar det, hur som helst.

Detta med bilparkering...kan inte släppa tanken! En av de mest udda parkeringslösningarna jag någonsin sett står japaner för. I täta Tokyo det finns ju knappt möjlighet att bygga nya parkeringshus längre. De flesta 10-20 vånings höga parkeringshus är redan byggda tät inpå bostadshus, affärer, kontorshus, mm. Där parkerar man bilen genom att köra in 1-2 m från trottoaren, in under en trång port på en liten rund hissplattform, kliver man ut ur bilen och bilen själv hissas upp i höghuset automatiskt, utan människan. För att spara all mm för parkeringen själv (bilen själv) utan slöseri med infart, svängutrymme, människohissar,mm. Man får en biljett nere i porten och med denna hämtar man ut bilen vid senare tillfälle. Jag vet detta, eftersom jag har stannat och beundrat proceduren flera ggr för att förstå hur det hela fungerar. Parkeringshusen är gömda bakom vackra fasader, t.ex. helt imiterande ett kontorshus sett utifrån. Men dessa räcker inte för allas behov. Bakom fashionabla gågator eller huvudgator ser det ut som på dessa bilder här. Gata för gata, centimeter för centimeter utnyttjas. Hållbart? Knappast. Trångt, fult och extremt dyrt.

Kalkylen som du återger uppnår givetvis sitt syfte att skapa starka reaktioner. Som alltid med ekonomi finns det dock alternativa resonemang värda att beakta och som är minst lika relevanta. Det som stör mej med Shuops ananlys är att han lyfter ut parkeringsplatsen ur sitt sammanhang (bl a samhällsstrukturen i termer av var man bor, var man shoppar och hur man shoppar). Att plocka bort parkeringen har så stor påverkan på hela konsumtionskonceptet att de siffror han bollar med blir direkt vilseledande. När det gäller kostnader och vem som betalar så finns det för handeln stora rationaliseringsvinster att göra i att få så många människor som möjligt att ta sig till köpcentret. De bör dessutom handla så mycket som möjligt. Jag tror att köpcentret/stadskärnan med lätthet kan räkna hem investeringen av parkeringsytorna samtidigt som konsumenterna får lägre priser på varor och tjänster i aktuellt köpcenter än de skulle få utan parkeringsplatserna. Det som jag anser mest oroande i sammanhanget är de mängder av indirekta kostnader (egentligen former av påverkan) som följer av shoppingkulturen. Såväl för produktion och distribution av varor som den lokala påverkan från konsumenter och anläggningar där handeln sker. Allt detta har hittills matas med en ymnig tillgång på billig energi, men där är jag övertygad om att vi får en förändring redan de närmaste åren. Vauban-Freiberg är ett mycket bra exempel på när man ruckat på inte bara bilkulturen utan även samhällsstrukturen i vidare mening.

Magnus Billberger: Det är säkerligen mer komplicerat än att man bara kan räkna de direkta kostnaderna för parkeringsplatserna. Det betyder ju dock inte nödvändigtvis att de skulle vara överdrivna utan de kan också vara underdrivna. Vad menar du talar för att samhället tjänar på dem i högre grad än vad samhället förlorar på dem? Att handeln tjänar på parkeringsplatserna är säkert korrekt och det har väl inte ifrågasatts. Att konsumenterna eller samhället i stort tjänar på dem ser jag egentligen inte att du har några argument för, trots att du verkar mena att så är fallet, eller menar du att siffrorna är missvisande för att de både kan vara för stora och för små?

Zsofia, Stockholms markkontor uppskattar att en garageplats under huset kan kosta 200 000 - 400 000 kr att bygga (pdf). Bygger man 0,6 bilplatser per lägenhet, varav hälften i garage för 250tkr/styck, innebär det en produktionskostnad på 78 000 kr per lägenhet eller 975 kr per kvadratmeter, för en normallägenhet på 80 kvadrat. Magnus, "Jag tror att köpcentret/stadskärnan med lätthet kan räkna hem investeringen av parkeringsytorna" Det kan dom inte. Det är därför det finns parkeringsnormer i Sverige. För att få bygglov måste man lova att bygga ett visst lägsta antal parkeringsplatser. Du har rätt i att man inte kan plocka bort samtliga parkeringar imorgon och tro att allt blir bra. Vad man kan göra är att ta bort tvånget, och låta byggherrar, köpcentrum med flera själva bestämma hur mycket parkering som behövs. Jag har skrivit lite om det här: Yimby GBG: Krönika: Avskaffa parkeringsnormen! "Det som jag anser mest oroande i sammanhanget är de mängder av indirekta kostnader (egentligen former av påverkan) som följer av shoppingkulturen. Såväl för produktion och distribution av varor som den lokala påverkan från konsumenter och anläggningar där handeln sker." Nej, distributionen till mataffärerna har faktiskt lägre miljöpåverkan än bilturerna dit. DN: Biltur till mataffär miljöbov Att ta bilen till matbutiken frestar hårt på miljön. De transporterna släpper ut mer än alla andra transporter i livsmedelskedjan - sammanlagt.

Theodor, vad jag ville säga var att jag tror att såväl handlare som planerare (kommuner) anser att kostnaderna för parkeringar mer än kompenseras av den ökade handel de genererar eller hur man vill uttrycka det. Man kanske kan få kalla detta den marknadsekonomiska/kapitalistiska slutsatsen. Min egen uppfattning ligger dock mer i linje med Eriks, jag instämmer i oron om följderna av shoppingkulturen. Konceptet med köpcentra och stadsdelar för shopping står i min mening i direkt motsats till ett hållbart samhälle. Jag hyllar vare sig parkeringar eller shoppingkultur, men jag vill påstå att de är i hög grad beroende av varandra. DN-artikeln som Erik länkar till belyser en intressant typ av argument: "närbutiken är mindre fräsch/har inte samma utbud/är dyrare". Jag hävdar att man genom att bli en god kund i närbutiken har bra möjligheter att få hem de varor man vill ha, man kan påverka till att butiken blir fräschare osv. Merkostnaden får man lätt tillbaka då man spar både tid och reskostnader.