|
Vindkraft Energi övrigt Sparande och investeringar Investera i förnybar energi och energieffektiva lösningar
Jag har länge varit intresserad av att satsa en del av mina sparade slantar i vindkraftsbranschen. Jag har dock aldrig riktigt haft/tagit mig tid att sätta mig in i vilka alternativ som finns. Men nu har jag fått lite hjälp på vägen av en utmärkt blogg, se länk. Här dyker det upp tips och nyheter om allt från kooperativa vindkraftsföreningar till fonder som specialiserar sig på förnyelsebar energi och enskilda vindkraftsföretag. http://vindmolla.blogspot.com/
Vindkraftsindustrin är just nu en galen industri. Efter att ha spenderat ett år i ett vindkarftsföretag kan jag säga att jag ganska tryggt skulle investera mina pengar i vindkraft. Efterfrågan är så stor att dem allra flesta vindenergitillverkarna har stora problem att leverera i tid. Det är inte ovanligt att en order tar 3-4 år att leverera. Det är stor brist på vissa komponenter, framförallt växellådor, och dem flesta tillverkarna går mot en utveckling av vertikal integrering, att tillverka dem allra flesta komponenterna själva istället för att ha ett brett leverantörsnätverk som gör en sårbar för brist på komponeneter. Har dock lite koll på olika investeringsformer i Sverige. Vad är dem bästa alternativen för investering i svensk vindkraft?
En energiprincipfråga - kanske i fel tråd - men ändå: Vad händer med vinden när den blåst klart? Det blir väl värme av alltihop till slut, efter diverse vågbildningar till havs och erosion till lands. Om det stämmer, borde ju jag, som bara använder vind-el, inte behöva oroa mig för att mitt hus läcker värme till atmosfären (så länge jag har råd att betala för elen, så klart). Jag menar, mitt läckande hus bidrar inte till uppvärmningen eftersom vinden skulle blivit värme även om jag inte använde den...
Att investera i andelar i en vindkraftsförening är förmodligen det bästa alternativet för små investerare. Man köper andelar för 5-7,000:- och får då köpa 1,000 kWh årligen till produktionskostnaden. Man betalar då 30-50 öre mindre per kWh, och sparar således 300-500:- årligen på elräkningen.
Begränsningen ligger i att man bara får köpa andelar som motsvarar ens egen förbrukning, och i att man kan behöva byta elbolag.
En anledningen till att det är en bra investering är att man får en del skattemässiga fördelar. Dels betalar man mindre moms, eftersom man betalar ett lägre elpris, och dels så behöver man inte betala skatt på vinsten (eftersom vinsten i själva verket består av minskade elkostnader).
För mer info om olika vindkraftsföreningar se länken. http://vindmolla.blogspot.com/2008/03/vlj-rtt-vindkraftsfrening.html
Staffan, vad jag vet så är inte direkt uppvärmning av atmosfären (t.ex. från läckande hus) något problem jämfört med vad växthusgaserna ställer till med.
Men jag skulle vilja säga att ditt otäta hus hade kunnat bidra mer till att minska klimatförändringarna om det hade varit tätt. Den vindkraftsel som nu går till spillo hade istället kunnat ersätta smutsigare elkällor. Så det är bara att börja täta och isolera! :-)
Jag slog till med 5 andelar hos DalaKraft och för detta får jag köpa ca 40% av min förbrukning vilket är hälften av den maximala investeringen man rekommenderar. Leverans börjar i höst och då blir det intressant att följa prisutvecklingen. På lite sikt blir det nog 5 andelar till. http://www.dalakraft.se/
Vindkraftskooperativen har glada tider.
"Samtidigt som intresset att bli andelsägare i ett vindkraftskooperativ ökar, är det lättare än tidigare för kooperativen att få nya verk levererade. Det menar Hans Björkström, ordförande i Svef, Sveriges Vindkraftkooperativ.
- Vi har haft ett uppehåll i flera år för att vi inte fick tag i några vindkraftverk. Men nu när det är finans- och investeringsdepression då kan vi få tag i verk med kort leveranstid."
Funderar själv på att se över möjligheterna för min bostadsrättsförening att köpa andelar. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article490632.ece
Finanskrisen har fått stora effekter på efterfrågan på vindkraftverk. Vestas som de senaste åren har investerat stort för att fördubbla produktionen från 2005 till 2010 har nu överskottskapacitet eftersom årets efterfrågeökning väntas stanna vid 25%, istället för 40%(!) som tidigare prognoser pekat mot. Branschen har tidigare kämpat med att möta efterfrågan, men nu ställs man inför en ny situation:
""We believe that the most important theme in 2009 within the alternative energy space will be a move from severe undersupply to one of at least a more balanced market and potentially serious oversupply," said Goldman Sachs analyst Jason Channell in a note to investors."
Tillväxten är dock fortfarande stark och det kanske snarare är positivt att marknaden "kyls av" lite; dels för att det ökar konkurrenstrycket mellan tillverkarna och dels för att leveranstiderna till slutkunderna kapas (se ex föregående inlägg). http://www.guardian.co.uk/environment/2009/jan/21/windpower-downturn
Försvagningen av den svenska kronan - parallellt med den kraftiga förstärkningen av Euron - under de senaste månaderna gör att vindkraftverk som importeras från Tyskland och Danmark (danska kronan är i stort sett låst till Euron) har blivit väsentligt dyrare. Enligt bloggen som jag tipsade om i början av tråden kostar nu ett vanligt verk 38 miljoner kronor, eller 7,5 kr per års-kWh (räknar man baklänges så är det verk som producerar knappt 5 GWh/år och då förmodligen har en effekt på omkring 2 MW). Vindkraftsutbyggnaden i Sverige riskerar alltså att stanna upp rejält i år. Har inte riktigt koll på hur det ser ut i verkligheten. Någon som har mer insiderkoll på branschen?
"Dagens elpris på 40 öre/kwh, och elcertifikat på 32 öre är faktiskt förvånansvärt höga nivåer trots en fallande elkonsumtion. Trots det är avkastningen nära 0% om verket köps för 38 MSEK. Även om elpriset stiger, så blir avkastningen mycket lägre pga det höga investeringsbeloppet. Glöm då inte att elpriset mycket väl kan falla ner till 20-30 öre/kwh, och då går verken med förlust." http://vindmolla.blogspot.com/2009/06/tvarstopp-for-vindkraft-i-sverige.htm
Hänger inte vindkraftens (temporära) olönsamhet väldigt mycket ihop med att kol, gas, olje och för den delen även biobränsledriven elkraft är undervärderad?
Delvis ja. Eftersom kolkraft är det som vanligtvis produceras på marginalen så får ett högre pris på kol direkt effekt på elpriset.
Det nuvarande priset på 30-40 öre/kWh är inte särskilt lågt, jämfört med hur det har varit tidigare. Data från elbörsen Nordpool visar att det årliga genomsnittspriset varit över 40 öre/kWh endast två gånger (2006 & 2008) på 2000-talet. Dessutom är priset på elcertifikat relativt högt just nu - 32 öre/kWh enligt inlägget ovan jämfört med omkring 20 öre/kWh (200 kr per certifikat (MWh)) för åren 2004-2007 (s.19-20). http://www.nordpool.com/system/flags/elspot/area/sweden/
Jörgen Johansson (C) reder ut hur stor den omtalade uttagsskatten på kooperativ vindkraft bör bli (Anförande 108):
"Har man en produktionskostnad på 13 öre och marknadspriset är 39 öre ska man alltså betala en uttagsskatt på 26 öre. Denna uttagsskatt är 26,3 procent minus en formel vad gäller statsskuldsräntan – 80 procent två år tidigare – och så vidare. Men det gör i storleksordningen 6 öre. Man hamnar alltså på en jämförelsesumma på 19 öre mot marknadspriset på 39 öre. Det är alltså trots allt 20 öre billigare per kilowattimme." http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2008/09:103#{34EAE1B
Avkastning från vindkraftsandelar, med och utan uttagsskatt Har räknat lite på effekterna av införandet av en uttagsskatt på vindkraftsandelar. Har utgått från Jörgen Johanssons siffror i föregående inlägg. Utan skatt sparar andelsägare 26 öre per kWh, med skatt 20 öre per kWh. Lägger man på moms så blir det 25 respektive 32,5 öre per kWh. Jag har antagit att andelarna kostar mellan 5 och 8 kronor per års-kWh (5000-8000 kr per andel som ger 1000 kWh/år), att de gäller i 20 år och att andelsinvesteringen då återbetalas. (Resultaten blir nästan exakt lika om man istället antar "evig" livslängd (100 år) utan återbetalning)
Som ni ser så sjunker avkastningen med 1-1,5% om skatten införs, men avkastningen är fortfarande 3-5%. Notera att detta är avkastning som är skattad och klar. Medan utdelningen från exempelvis ett bankkonto eller en aktie beskattas med 30% kapitalskatt. Avkastningen från vindkraftsandelarna motsvarar alltså en obeskattad avkastning från ett bankkonto på 4,4-7,1% (3,1%/0,7=4,4%; 5,0%/0,7=7,1%).
Betyder detta att uppropet mot uttagsskatten på vindkraftsandelar är något av en överreaktion?
Om man har sin egen snurra som är ansluten till nätet, då slipper man skatt eller?
Det är en överreaktion i den mån att den kooperativa vindkraften fortfarande kommer att finnas kvar och växa i antal andelsägare även med skatten. Det kan snarare vara kontraproduktivt att slå på stora trumman i den här debatten och därigenom skrämma iväg presumptiva andelsägare som nu tror att det blir olönsamt/dyrt att köpa andelar.
Men samtidigt så bör det finnas en väldigt stark korrelation mellan avkastningen och antal hushåll/företag som väljer att köpa andelar och eftersom skatten sänker avkastningen så får vi färre andelsägare än vad som annars vore fallet.
Producerar man sin egen el så behöver man inte skatta på mellanskillnaden mellan sin egen produktionskostnad och marknadspriset. Detta är ett av huvudargumenten mot uttagsskatten som jag refererar till i "systertråden" på länken. http://www.ecoprofile.se/posts.asp?forum_id=&topic_id=1436#11325
Eolus vind som projekterar och säljer nyckelfärdiga vindkraftverk finns sedan ett par veckor noterat på Stokholmsbörsen och kan handlas som en "vanlig" aktie. I övrigt är det tunnt med aktier med inriktning mot förnybar energi på Stockholmsbörsen.
På OMX systerbörser i Oslo och Köpenhamn finns några fler aktier med inriktning mot förnybar energi (ex. Vestas, Greentech & REC).
På Mornigstar listas några fonder med inriktning mot "ny energi" ("Sök fond" och välj "Branschfond, ny energi").
Mattias. Vad har du antagit för kapitalkostnad för andelarna i exemplet ovan? Det avgörande misstaget som Jörgen Johansson gör i sitt exempel, liksom Skatteverket, är att man bortser från andelsägarnas kapitalinvestering. I nordpoolpriset på el är ju denna kostnad inräknad. En normal andelsägare lägger 70 000 kr på sina andelar. Man kan alltså inte jämföra 13 öre med Nordpools 39 öre. Det blir en helt felaktig jämförelse.
På följande länk finns ett seminarium från Almedalen som just tar upp frågan om uttagsbeskattning. Medverkande bla Svante Axelsson, Tomas Kåberger samt flera politiker.
http://clients.eframe.se/idg/almedalsveckan09/?pres=20
Anton. Kapitalkostnaden i min beräkning varierar från 5-8 kronor per års-kWh (se tabellen), eller 5000-8000 kronor per andel som ger 1000 kWh per år.
I "systertråden" finns fler argument - bland annat det som du framför här ovan - för och emot uttagsskatten (Inlägg #11257 och #11325). http://www.ecoprofile.se/posts.asp?forum_id=&topic_id=1436#11257
Cornucopia skriver om kanadensiska energitruster som ger kontinuerliga utdelningar. Skriver mest om olje- och gastruster, men även om två truster som baseras på vind- och vattenkraft. http://cornubot.blogspot.com/2008/10/dividends-dont-lie.html
Charlie på Etikdjungeln tipsar om Ekovision som listar ett 50-tal investerigsalternativ med hållbarhetsprägel.
http://www.ekovision.se/
Brittiska The Guardian tipsar om "klimatvänliga" investeringar under rubriken: "How to invest in tackling climate change" http://www.guardian.co.uk/money/2009/sep/05/climate-change-fund1
PG Gyllenhammar har lyckats attrahera stora investerare till det lilla - men snabbväxande - vindkratsbolaget Arise Windpower som satsar på vindkraftsparker i södra Sverige. Sedan tidigare fanns Nordea och norska Statkraft bland ägarna, men nu går tredje AP-fonden in med några hundra miljoner och blir huvudägare.
"Emissionspengarna kommer att finansiera företagets planerade utbyggnad på Västkusten med ytterligare 40 verk om cirka 100 MW under 2010. Men nytillskottet räcker inte särskilt långt. Endast de 40 planerade verken 2010 kostar mellan 1,5 och 1,6 miljarder kronor. Målsättningen vid 2014 års slut är att ha 300 snurror i drift. Först i början av 2011 prognostiserar företaget ett positivt kassaflöde."
Introduktion på Stockholmsbörsen är på gång under vintern/våren. |