|
Övrig konsumtion Avfall och återvinning Konsumtion och livsstil Dags att minska avfallsmängderna
Tips önskas på hur man kan arbeta med att förebygga uppkomsten av avfall. En av våra stora konsumtionsfrågor. Karlskrona kommun ingår i ett EU-projekt med tio regioner/organisationer/kommuner spridda över EU (mellan Malta och Tammerfors) som syftar till att ta fram metodik och indikatorer för hur man på lokal och regional nivå kan arbeta med avfallsprevention. Ett första steg för varje deltagare är att dammsuga sitt land på goda exempel. Definitionen på avfallsprevention är lite flytande. Det gäller alltså steget innan återvinning, framför allt förebyggande arbete. Även återanvändning brukar räknas in eftersom produkterna aldrig blir klassade som avfall. Kompostering är omdiskuterat, men vi har valt att ta med kompostering som görs direkt vid källan (tex hemkompostering) och alltså aldrig går in i avfallssystemet. Organiskt material som kommunerna samlar in för att kompostera eller göra biogas av räknas däremot inte som prevention. Exempel kan till exempel vara arbete med att minska matsvinnet på skolor, samarbete med hjälporganisationer för att återanvända "bulky waste" (ffa möbler), informationskampanjer till hushåll (och företag), dela ut "ingen reklam"-lappar osv. Den italienska deltagaren (Marcheregionen) är mycket stolt över sitt arbete att sätta in dricksvattenautomater i sina byggnader (vilket jag vet att många svenska kommuner också gjort), och även vid andra stora arbetsplatser, så att medarbetarna inte behöver köpa en massa plastflaskor med vatten. Det kan alltså vara många olika saker. Min fråga är helt enkelt om någon på Ecoprofile känner till, har gjort eller håller på med någonting som jag kan ta med som svenskt exempel? Sedan ska vi hårdgallra det hela och kommer att presentera en lista med 20-50 användbara metoder för hela EU.
För egen del har vi sedan 2002 försökt få så många hushåll som möjligt att kompostera sitt eget organiska avfall. Med hjälp av en hård taxestyrning och informationskampanjer har vi nu 37% av hushållen i kommunen som själva komposterar. Resten av det komposterbara avfallet komposteras centralt, och sedan säljer vi jorden (mycket uppskattad).
Bra initiativ! På nedanstående länkar har jag bloggat en del om vad som görs och vad man kan göra själv. Grundregeln är som bekant 1) Reduce, 2) Reuse, 3) Recycle. Om man närmar sig den här frågan bör man också tackla den kontroversiella aspekten med Reduce dvs att minska konsumtionen av nyutvunna naturresurser. Kontroversiellt därför att den allmänna meningen är att all form av konsumtionsökning är positiv för samhället. När kommuner investerar i sopförbränning så uppstår ett incitament att öka mängden brännbart avfall. Också en knepig intressekonflikt.
Ja, tyngdpunkten i det här projektet ligger på reduce, även om reuse också ingår. Jag är faktiskt inte helt säker på att den allmänna meningen är att ALL konsumtionsökning är positiv för samhället, även om många nog inte funderat så mycket över saken.
I Karlskrona håller vi just på att bygga ett nytt kraftvärmeverk (kommunens största investering någonsin), och många ansåg det då självklart att vi skulle bränna vårt utsorterade brännbara avfall själva i stället för att som idag skicka det till Västervik. En enkel ekvation kan tyckas, men vi tog en funderare till och bygger det bara för biobränsle, eftersom vi inte vill medverka till att avfallet börjar ses som en resurs, då det naturligtvis blir svårare att minska mängderna. Sedan har vi fortfarande möjlighet att konvertera till förbränning av utsorterat brännbart om det skulle visa sig vara en felsatsning (miljötillståndet tillåter detta). Med kraftvärmeverket kommer vi att producera all grön el som den kommunala organisationen behöver för egen konsumtion.
Ja, som det är nu verkar det som att de flesta kommuner tjänar på restavfallet. Det kostar inga små pengar att få det hämtat och de flesta värmeverk går med bra vinst. Denna kostnad fungerar tyvärr dåligt som ett incitament att dra ner på konsumtionen, det är alldeles för många led mellan fastighetsägarens avfallsfaktura och den privata plånboken i köpcentret. Bostadskostnader är nämligen inget som fungerar enligt några idealiserade marknadsprinciper. Dessutom kan man ju säga att soporna går till subventionerad energi, framförallt fjärrvärme, vilket minskar incitamentet till sparsamhet även i denna kategori, framför allt då även här på fastighetsägarnivå i form av bortprioriterade investeringar i energieffektivisering. Kanske kan man komma en bra bit genom att tänka till när det gäller möjligheten till ekonomiska/administrativa styrmedel. Hur kan man som kommun skapa incitament, på de nivåer där de verkligen kan tas tillvara?
Hmm. Kanske är det svårt att hitta bra ekonomiska styrmedel för detta. Om man lägger avfallsavgifter på privatpersoner kommer skräpet att dumpas i naturen. Skulle man kunna tänka att man synliggör kostnader för avfallet som en skatt som står på kvittot? Eller en skatt som avtar i förhållande till hur lång tillverkargaranti som ges? Men frågan är ju hur en kommun kan premiera återbruk i förhållande till återvinning som i sin tur ska premieras i förhållande till förbränning. Kanske är det för stort fokus på de praktiska aspekterna när det gäller avfallshantering samtidigt som man underskattar vikten av upplysning. Kanske är pedagogiska styrmedel mer effektiva?
Den bästa avfallspreventionen uppnås väl om folk får mindre pengar... Finanskrisen kanske kan tas som exempel? Nu raljerar jag lite kanske, men faktum är att till och med Naturvårdsverket verkar börja prata om samband mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan (inklusive avfallsmängder). I alla fall om man tolkar det på rätt sätt. Se sista punkten av sju i en lista om hur man undviker avfall från forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering: Hålla nere konsumtionens omfattning Alla saker som vi konsumerar, medför någon slags miljöpåverkan, någonstans i livscykeln. Att hålla nere konsumtionen av varor ger därför oftast miljöfördelar. Jag skulle kunna ta den megaloppis som genomförs i Majorna som exempel, men problemet är ju att de pengar som folk sparar på att köpa begagnat då kan läggas på det som svensken helst vill lägga pengar på, flygresor. Så jag är nog lite trist och säger att de flesta exempel man lyfter fram på sin höjd kan minska ökningstakten på miljöpåverkan och mängden avfall som produceras -i en evigt växande ekonomi. Men om jag inte ska vara fullt så pessimistisk så kanske du hittar något här, anteckningar från ett seminarium om hur vi kan minska avfallsmängderna i Majorna, Göteborg
Nä, man räddar inte världen genom loppmarknader. Men jag tycker där är ett direkt samband med konsumtion. Konsumtion menar jag uppstår när resurser degraderas, förskingras eller förstörs i sådan hastighet att ekosystemet inte kan kompensera för det, till exempel den majoritet av prylar som varken återbrukas eller återvinns utan bränns i det kommunala värmeverket. Sen skulle jag tro att loppmarknader och annan vårdnad av tingen runt
oss har en viktig pedagogisk funktion. Jag tror dessutom att diskussionen blir förvirrad genom att allt för hafsigt ställa nationalekonomiska makroperspektiv mot mikroekonomiska transaktioner. Utan att vara nationalekonom eller göra anspråk på "rätt tolkning" förstår jag ekonomisk tillväxt enbart som hur mycket pengar som byter ficka och enbart vad myndigheterna kan överblicka. Det har alltså ingen direkt relation med naturresurser eller deras konsumtion att göra, och är därför ett oerhört klumpigt mått på våra miljöproblem. Kort sagt kan man säga att förstörelse av materiella värden inte räknas med bortom det kemiska energivärdet, vilket är ett stort problem i sig. Det tycks också vara en utbredd uppfattning att det inte längre duger ens som approximation av livskvalitet. Medan ekonomerna är på god väg att skrota begreppet är en del av miljörörelsen tyvärr fixerad vid det. Nåväl, de pengar som byter ficka på en allmän loppmarknad bidrar alltså i lika liten grad som de prylar som skänks bort i Rotterdam till den ekonomiska tillväxten. Eventuella pengar som indirekt "sparas" (förutsatt ett sådant ekonomiskt utrymme - alla är ju inte höginkomsttagare), kan naturligtvis använadas till flygresor, tilläggsisolering eller hållbart producerade matvaror och expanderar i så fall ekonomin. De kan också användas till att stödja Al Quaida eller amortera villalånet eller gå ner i arbetstid och bidrar i så fall inte till den ekonomiska tillväxten. Men det är inte lätt att gissa vilket av allt detta som de boende i Majorna, Karlskrona kommun eller "svensken" överlag skulle föredra.
Håller med Kami. Jag tror att loppmarknad, klädbyte och dylikt i hög grad ersätter konsumtion av billiga och miljöosmarta varor som vi vant oss att se som slit-och-släng. Min egen erfarenhet från min dag som medhjälpare i Freecycles tält på Järntorget den 5 juni är att många människor med knapp plånbok utnyttjade möjligheten att få gratis kläder och andra prylar. Knappast gruppen som köper flygresor, däremot har de kanske bara råd att köpa de allra billigaste kläderna hos lågpriskedjorna. Kläder som vi vet ofta produceras utan sociala eller miljömässiga hänsyn. Pengarna som blir över används mer sannolikt till att spara/amortera lån eller kanske unna barnen något litet extra i matväg eller någon fritidsaktivitet. Flyget är dessutom mest kopplat till koldioxidutsläpp och starkt påverkat av pris och tillgång på olja. Den flygplansflotta som finns är mer än tillräckligt stor för att klara trafikvolymerna och därför tror jag inte man behöver utvinna så mycket andra naturresurser för att fortsätta flyga. Ett kontinuerligt högt oljepris sätter ett tak för det totala flygresandet. Klimatpåverkan är visserligen omfattande men min poäng är att det inte finns så mycket utrymme att öka den.
Kami, menar du att du tror att det är möjligt med hållbar/grön tillväxt, där ekonomin kan växa i evighet bara vi ändrar innehållet i den? "Utan att vara nationalekonom eller göra anspråk på "rätt tolkning" förstår jagekonomisktillväxt enbart som hur mycket pengar som byter ficka och enbart vad myndigheterna kan överblicka. Det har alltså ingen direkt relation med naturresurser eller deras konsumtion att göra, och är därför ett oerhört klumpigt mått på våra miljöproblem. Kort sagt kan man säga att förstörelse av materiella värden inte räknas med bortom det kemiska energivärdet, vilket är ett stort problem i sig. Det tycks också vara en utbredd uppfattning att det inte längre duger ens som approximation av livskvalitet. Medan ekonomerna är på god väg att skrota begreppet är en del av miljörörelsen tyvärr fixerad vid det."
Det är förvisso en logisk felslutning att hävda att om kurvan för global uppvärmning (t ex) går uppåt inom samma tidsintervall som kurvan för global ekonomisk tillväxt går uppåt så finns det ett starkt samband. Inte ens antagandet att global uppvärmning skulle leda till en kollaps för den globala ekonomisk tillväxten eller att en inbromsning av den globala ekonomiska tillväxten hejdar den globala uppvärmningen innebär att man kan dra några specifika slutsatser kring det ena från det andra eller vice versa, vare sig i nuet eller framtiden. Det är kontraproduktivt och politiserat om inte rent av konspiratoriskt, dvs det försvårar arbetet med att identifiera ekologiska problem, skapa ordentliga mätmetoder och effektiva åtgärder. Vi befinner oss i en realitet där vetenskapsmännen för en desperat kamp att övertyga världen om problemet med global uppvärmning, och i det läget är det djupt olyckligt att en högljudd minoritet underminerar mottagligheten för viktiga vetenskapliga fakta genom att försöka göra gällande att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för global uppvärmning. Ekonomisk tillväxt är en följd av att mer pengar omsätts. Global
uppvärmning är en följd av att vi eldar fossila bränslen. Ponera motsatsen; att global uppvärmning stod i en direkt relation till ekonomisk tillväxt. Vad skulle man göra då? Höja momsen bland annat. Men skulle det vara lättare att åstadkomma politiskt än en punktskatt på växthusgaser? Nej. Resonemanget är en distraktion. Tillbaka till ämnet. Jag köpte en gunghäst på loppis nyligen för en spottstyver. Den har säkert haft tiotals ägare och ser ut att vara hemmasnickrad för mycket länge sedan. Den har förmodligen hittils bidragit marginellt till global tillväxt eller uppvärmning. Jag hade också kunnat köpa en liknande gunghäst på en auktion för mycket mer pengar. Då hade jag fortfarande inte gjort någon inverkan på uppvärmningen men ändå på tillväxten. Hade jag inte köpt den hade den kanske hamnat i det kommunala kraftvärmeverket, och då bidragit till den globala uppvärmningen men högst marginellt till tillväxten. Jag var inte ute efter en gunghäst och antagligen hade vi klarat oss utan, så i själva verket "sparade" jag ingenting. Hade jag mot förmodan kostat på mig auktionsexemplaret hade jag kanske blivit tvungen jobba några övertidstimmar och därigenom ytterligare bidragit till tillväxten, men fortfarande inte till den globala uppvärmningen eftersom jag producerar utpräglade tjänster. Det enda katastrofala i ovanstående scenarier är om gunghästen hade blivit subventionerad fjärrvärme.
För att förstå bättre gör jag ett par påståenden om hur tänker, hoppas det är OK: Du tänker att med rätt styrmedel så får vi bort all konsumtion med miljöpåverkan och ställer om all produktion så att den inte har någon miljöpåverkan?
Kami får naturligtvis svara för sig själv, men jag vill ge lite stöd åt resonemanget. Jag närmar mig frågan från liknande utgångspunkt. BNP-tillväxt är ett irrelevant och kontraproduktivt begrepp för politiken eftersom det endast grovt och indirekt mäter förändringen av medel (ekonomiskt värde av produktion) men ingenting säger om uppfyllnad av riktiga mål som välbefinnande, materiell trygghet, hälsa, meningsfull sysselsättning och liknande. Ekonomismens idioti som nu verkar ifrågasättas av allt fler. BNP borde få bli vad det blir. Ekokomisk tillväxt är endast relevant på mikronivå (t.ex. ett enskilt företag) och även där endast som ett resultat av att man fokuserar på de egentliga målen (leverera värde till kunderna). Istället borde politiken fokusera på de verkliga utmaningarna med utvinning och förbrukning av begränsade naturresurser, skadliga utsläpp m.fl. miljöproblem. Ett grundläggand samband däremot är mellan befolkning och resursförbrukning. Eftersom de demografiska förutsättningarna redan är på plats för att nå nio miljarder, är det oerhört angeläget att lägga resurser på FoU för att minska resursanvändningen per capita.
Det finns en liten fin ekvation som jag tycker är rätt pedagogisk och passar bra in på de senaste inläggen: Där I = Impact (total miljöpåverkan) P=Population A=Affluence (ekonomiskt välstånd) T=Technology (miljöpåverkan per konsumerad enhet) P är naturligtvis avgörande för I. T kan väl tillsammans med A utgöra Ivans resursförbrukning per capita. Jag är rätt övertygad om att A spelar stor roll idag, och kommer fortsätta spela en stor roll. Jag skulle vilja påstå att man är en rätt stor teknikoptimist om man tror att T kan "äta upp" en evigt ökande A.
Johan, låt mig vända på steken: Vad kommer du att göra med dina dubbelt så många pengar? Flyga dubbelt så mycket? Det vill jag inte tro. Möjligtvis kommer du rent av ha råd att flyga mindre, om man gissar att bränslebristen slår igenom som det förutspås. Antalet pengar är helt irrelevant även eftersom varje pengs värde varierar över tiden i relation till hur mycket flygbränsle eller ekologiska grönsaker du får för dem. Jag kan tyvärr inte sia om framtiden. Problemen är i huvudsak tempot i vilket organiska produkter som eldas (bensin, felfria gunghästar mm), och hur många minerala produkter som inte återvinns utan förskingras oåterkalleligen i naturen, inte hur mycket pengar de omsatt. Kaninpopulationer kan inte öka exponentiellt bortom vissa gränser. Inte heller förbränningen av olja. Det finns dock inga fysiska gränser på hur stort antal pengar som kan existera, eller hur fort de kan omsättas. Det här har inte alls med diskussionen att göra egentligen, men visst finns goda argument för att det ekonomiska systemet vi lever i är problematiskt. Ekonomin känner inga bestånde konsekvenser. Som jag har nämnt så redovisas inte förbrukning av ändliga resurser i BNP. En gång i tiden var ekonomin och tillväxten begränsad av tillgången på guld. Därigenom var den åtminstone till viss del begränsad av naturresurser även om guld naturligtvis är en dålig approximation, inte minst eftersom guld sällan förbrukas. (Detta var dessutom innan guld hade något tekniskt värde, och ekonomin var alltså uppbyggd på människors fetischistiska värdesättning av en råvara som på grundval av dess ovanlighet och otymplighet, samt att den var enkelt formbar och glänsande.) Delvis sedan avskaffandet av guldekonomin har vi även ett institutionaliserat system med mer eller mindre falska säkerheter för lånade pengar. Omsättningen av dessa har expanderat ekonomin enormt. Inte ens när detta uppdagas har det några större konsekvenser för tillväxten annat än att ekonomin kanske blir tillfälligt avvaktande, i avvaktan på vilka nya regleringar som ska inträda. Nu är det inte så att tillväxt är något som "bara händer". Tillväxt gynnar relativt sett de som inget har medan den relaterade inflationen missgynnar dem som har. Stimulans av tillväxt och inflationsmål är vid sidan om beskattning de finanspolitiska verktyg som existerar för att omfördela ekonomiska resurser. Avslutningsvis: Din formel menar jag är ytterligare ett exempel på hur man kan motarbeta vetenskapligt grundade ansträngningar för att komma tillrätta med specifika miljöproblem. Den beskriver hur som helst motsatsen till vad jag (och rimligtvis Ivan) pratar om. Inte ens om den var korrekt skulle jag vilja säga att den var pedagogisk. Utvecklade resonemang kan vara pedagogiska. Mystiska formler utan härledning och one-liners är det inte.
Å andra sidan kan jag hävda att utvecklade (invecklade?) resonemang är svåra att hänga med i och skapar trådar som ingen orkar läsa eller vågar ge sig in i (åsikt jag ofta får höra om Ecoprofile)... :-) Om vi jämför länders BNP med deras ekologiska fotavtryck per capita så går det att se ett tydligt samband. Man kan också se sambandet i enstaka konsumtionsområden med stor miljöpåverkan, som till exempel kött- och mejeriprodukter, bilägande och bilresande, antal köpta flygresor, mängd använd energi för värme, varmvatten, AC, hushållsel... Men du menar att det sambandet är irrelevant? För att det inte finns, eller för att vi med all säkerhet kan decoupla i framtiden? Eller bara något som stämmer historiskt, men inte nödvändigtvis framåt? Hjälp mig att förstå hur du tänker.
Johan: formeln är en illustration till föredrag om energi och befolkning och har väl någon sorts relevans om man med Affluence menar konsumtion av miljöbelastande varor och tjänster. Men även detta är ett irrelevant mått för politiska ändamål. Frågar man människor vilket mål som är viktigast: fungerande hälsovård eller en ny bil varje år så tror jag ytterst få väljer bilen. Många vill naturligtvis ha bägge delar och där måste politikens uppgift vara att begränsa detta om det medför alltför stor resursförbrukning och/eller utsläpp. Istället för att uppmana folk att köpa ny bil för att det är bra för tillväxten. Att skapa nya, smarta lösningar för att tillgodose människors behov givet begränsade resurser är väl exakt vad vi förväntar oss att kreativa entreprenörer ska göra? För att knyta tillbaka till trådens ämne så tycker jag det är en bra strategi för kommunerna att problematisera avfallsmängden och försöka driva ner den. Men det kräver förstås att vi som medborgare (INTE som s.k. konsumenter) ger stöd till en sådan politik.
http://ec.europa.eu/environment/integration/research/newsalert/pdf/204na1.pdf
Intressant ämne Kenneth, jag tycker att det är värt en ny diskussionstråd, kanske kan du starta en? Vi har redan svävat ut en hel del här ju... ;)
![]() Dokumentärfilm: The Corporation – The Pathological Pursuit of Power & Profit Bra jobbat, keep up the good work! Överkonsumtion är ett stort problem som växeri takt med befolkningsökning och högre levnadsstandard. En jättebra film jag skulle vilja rekommendera är: The Corporation – The Pathological Pursuit of Power & Profit. Den är på Engelska, men det brukar inte vara ett problem! Tack & Vänliga hälsningar!
/T Logga in för att svara |
Övrigt (11) Återanvändande/upcycling (1) Leksaker (23) Barnkläder (4) Byggmaterial (1) Klädbutiker (1)
|