|
 Forum för hållbarhet och resiliens |
|
|
|
Samhällsplanering Två nya miljöhuvudstäder i Europa, Vitoria-Gasteiz och Nantes
 Glada miner från Vitoria-Gasteiz borgmästare Francisco Javier Lazcoz. Foto: Johan Erlandsson Idag är sista dagen på den första miljöhuvudstadskonferensen, som Stockholm är värd för. Stockholm vann den allra första utmärkelsen till miljöhuvudstad tillsammans med Hamburg, som är miljöhuvudstad (Green Capital) 2011. Huvudstad ska alltså inte tas boktstavligen här, utan det ska läsas mer som "miljöföredöme". Vilken stad som helst i Europa kan ansöka om titeln miljöhuvudstad. Igår kväll, på en galamiddag i Blå hallen i Stockholms stadshus, utsågs miljöhuvudstäderna för 2012 och 2013. På vilka grunder blir en stad vald till miljöhuvudstad? Vi kanske inte dagligen brukar se Stockholm som ett fantastiskt miljöföredöme, så vad är det juryn tar fasta på egentligen när den väljer miljöhuvudstad? Stockholm, miljöhuvudstad 2010:
Vitoria-Gasteiz, miljöhuvudstad 2012:
I det stora hela tycker jag att miljöhuvudstadsprogrammet är positivt, det lyfter fram många goda åtgärder som är genomförbara på stadsnivå. Det är dock tydligt att det inte är ett konsumtionsperspektiv som genomsyrar hur juryn väljer. Jag har mycket svårt att tro att en Stockholmares växthusgasutsläpp har minskat med 25 % sedan 1990 till exempel. Matförsörjningen nämns inte heller för någon av de fyra städerna. Staden och dess invånare kan alltså ha en ohållbar miljöpåverkan även om man uppfyller alla juryns kriterier.
 Sanna direktrapporterar när de nya miljöhuvudstäderna tillkännages Nu har Sanna på Asfaltblomman summerat ihop sina intryck från huvudstadskonferensen:
En miljöhuvudstad måste se på alla sina utsläpp, inte bara det som sker i själva staden. Under ett diagram av arrangörerna visade man hur Sverige har minskat sina koldioxidutsläpp samtidigt som BNP har ökat. Mycket talar dock för att detta är en försköning av verkligheten. Genom att sätta gränser för koldioxidutsläppen kring den egna staden eller det egna landet slipper man att ta utsläpp från importerade varor och flygresor. Så har man gjort i Stockholm, vilket ger en falsk bild av våra utsläpp. Vi måste hädanefter ta hänsyn till våra exporterade utsläpp och jag hörde flera röster som talade om detta på konferensen, om än inte tillräckligt högt.
Tack det var snabbt! Nu har jag lagt in lite bilder och länkat till Ecoprofile också. Du får gärna minska bilden på mig något... Sanna
Tackar! Bättre så?
Absolutement! Såg aldrig ens när du tog bilden...
Jag håller med om att det är en brist att utsläppsdatan inte redovisas ur både produktions- och konsumtionsperspektiv (d.v.s. inklusive nettoimport, flygresor mm). Detta är framförallt ett pedagogiskt problem, då det ger intrycket av att vi är närmare utsläppsmålen än vad som verkligen är fallet och att kommuninvånarna kan inbillas om att de inte behöver ändra sina konsumtionsvanor. Men hur mycket kan egentligen en kommun (för det är väl kommunerna som får utmärkelsen?) påverka att dess invånare, till exempel, flyger utomlands ett par gånger om året?
Det borde finnas en massa sätt, t.ex. kan man uppmuntra till "Hemester" och därmed också bidra till att invånarna spenderar mer pengar på närturismen i regionen. Därutöver tror jag att det är viktigt att man redovisar ärligt hur det ser ut är ett viktigt steg på vägen. Stöd och uppmuntran till lokala miljöorganisationer och annat medborgarengagemang är viktigt.
Klotet (P1) var flitig på konferensen och kommer att sända intervju med borgmästaren från Nantes i dagens program (13.20). Dessutom ska vi lyssnare få höra borgmästaren i Minneapolis, en av de städer som skrev på Kyotoprotokollet när rikspolitikerna i Washington vägrade. Programmet kommer också att handla om FN-konferensen om biologisk mångfald som pågår i Nagoya. Logga in för att svara |
Böcker (2) Miljökonsult (1) Återanvändande/upcycling (1) Magasin (3)
|